Ett axplock ur veckans skörd

Jag tänkte dela med mig ett axplock av veckans skörd på ”kärlekssajten”. Det har ju varit Alla Hjärtans Dag, våren känns i luften… ja men med lite fantasi så gör den det… fåglarna kvittrar glatt vid fågelborden… och jag kan nästan höra grannens katter jama redan fast det är en bit kvar till mars… Lite romantiska stämningar med andra ord.

Några har uppmärksammat min kärleksdikt till min sambo… och någon skarpögd dessutom att jag flaggar singel i min profil. Heh, jag som gnäller att folk inte läser profiler. Ajaj… såna lösaktigheter upptäcks nog… Men min sambo tog inte illa vid sig när jag lite förläget frågade om det gjorde något att jag kallade mig singel… gav mig bara en puss och var lika glad för det… fast sin muta krävde hon allt… Hon fick ett par tuggpinnar och ett grisöra som plåster på såret. Vi kommer så lätt överens, vi två.

Så hade jag nöjet att bli kontaktad av en herre som hade tålamod att inleda med lite allmänna frågor innan det väsentliga… fast det var ju mest för att få nyckeln till mitt album. Efter de nödvändiga artighetsfrågorna var det sedan raka puckar… anledningen till hans närvaro på sajten stod ganska klar…

”Har du följt med någon hem vid första dejten?”

Här undersöks möjligheterna… om det finns någon idé att försöka få till en dejt… Haha… som om jag skulle börja redovisa för mina dejter – eller för mina sexvanor… Jag svarade lite svävande:

”Jag har inte haft någon dejt som jag känt för att förlänga... eller ta i repris...”

Hmmm.. om man nu skulle ta detta svar som absolut sanning så innebär det ju att min romantiska bana hade varit ganska torftig under hela mitt 50-åriga liv… för klarhetens skull kan jag ju säga att det inte alltid har sett ut på det här viset…

Men nu är det ju så att dubbel k:n är svåra att hitta för dessa hormonstinna herrar så man måste försöka sitt yttersta, får inte låta sig nedslås så lätt:

”Skulle du kunna tänka dej det om det känns så bra?”

Hade lust att svara helt rakt och ärligt att glöm det, gubbe lille… men så tänkte jag på hjärtedagen och allt, så jag svarade lite diplomatiskt:

”Varför vill du veta det? Jag tycker väl att saker och ting händer när de händer, eller så händer inget...”

Haha… så kommer det roliga:

”Det var det svaret jag vill ha man får så många skamliga förslag ska du veta”

Han skulle varit evigt tacksam för ett skamligt förslag…

”Jasså, ni karlar också... hmmmm...”, skrev jag.

”Ja tänka sej visst jag tycker mycket om sex det är en viktig del i ett förhållande”

Jag kunde ha skrivit en lista på vad jag tycker är viktigt i ett förhållande men konstaterade bara att

”Det får väl blir ett förhållande först…”

Och då förstår ju var och en fortsättningen… ja, han gick över till nästa godisburk i hopp om ett skamligt förslag…

Och så en av dessa efterlängtade nyckelförfrågningar.

”X ber om nyckeln till ditt privata fotoalbum!”

Jag gick in i Herr Xs profil – iiiiikkk… håret reste sig rakt upp och jag höll på att välta stolen jag satt på. Från profilbilden stirrade mot mig tvillingsbroder till ligisten i ”Polisskolan”, den svarthårige jängledaren som värvades till rätt sida av lagen.

Tänkte bara blocka honom direkt som jag brukar eftersom det står på flera ställen i min profil att jag inte ger nyckel på dessa förfrågningar, men jag skrev ändå ett svar:

”Hmmm... tacksam för tips på hur jag kan göra min profil lite tydligare...”

Han gick tydligen och läste min profil. Och hittade raden där jag snällt ber åtminstone säga hej innan man skickar en nyckelförfrågan. Så det kom ett

”Hej”

Haha… jag trodde det var ett skämt… men skrev ett förklarande mejl:

”Haha... Nä, jag vill nog att man börjar med en dialog där man visar intresse för det som står i profilen. De flesta vill bara glutta på bilderna av ren nyfikenhet. Jag öppnar mitt album efter en vettig dialog.”

Och så kom följande mail:

”Gillar din bedårande stil i huvvet....klart godkänd du mår bra helt enkelt......de finns något som är gott med dina raka rör........för mig är det intressant bara...må bra som fan bara”

Hmmm… jag visste inte riktigt om det var ris eller ros… men tolkade det som att det var slut på dialogen – jag gör det när man säger ”må bra”, ”ha det” eller något liknande. Så jag skickade ett avskedsmejl i samma anda:

”Tack... tror jag...:) Ja, jag mår bra! Må bra som fan du också! :)”

Men se – min tolkning var helt fel! Det ovan beskrivna var tydligen den vettiga dialogen som skulle ge nyckeln…

”Nyckel då tack eller???????????”

Nåja, det blev ingen nyckel… men nog fick jag ett gott skratt. :)

Och som grädde på moset för veckans skörd har jag haft en dialog med allas vår dvärg, ja… ni vet, 26 cm mannen. Han besökte min sida dagligen, flera gånger om dagen, så jag kunde inte hejda mig utan skrev till honom och frågade:

”Hej, du lille man! Är det inte lite läskigt nu när det är så mycket snö och du är så liten?”

”Man får sträcka på sig så gott det går”, svarade han – och skickade en nyckelförfrågan…

”Jag ser inte dig”, svarade jag på hans förfrågan.

” Och ändå är det en närbild…” svarade han.

Hmmm… undrar om han ändå inte mätt lite fel…. Syns inte ens i närbild…

;)